Hoppa till innehåll

Förankring läroplaner (måldokument)

Förankring i läroplaner (måldokument) för att arbeta med bomässan är stark både vad gäller förskolan och grundskolan. I det senare fallet gäller det inte minst kapitel ett och två. I det förra handlar det om hela innehållet och intentionen med läroplanen. För den som undrar över ämnesförankringen i grundskolans kursplaner följer nedan en sammanställning.

Bild

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Bild åk 1-3

Bildframställning

Teckning, måleri, modellering och konstruktion.

Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

Bildanalys

Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.

Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.

Bild åk 4-6

Bildframställning

Framställning av berättande och informativa bilder, t.ex. serier och illustrationer till text.

Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

Bildanalys

Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.

Musik

Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Musik är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling.

Musik åk 1-3

Musicerande och musikskapande
Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Musikens sammanhang och funktioner
Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.

Musik åk 4-6

Musicerande och musikskapande
Musikframföranden.
Musikens verktygDigitala verktyg för ljud- och musikskapande
Musikens sammanhang och funktioner

Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang.

Historia

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Historia åk 1-3

Att leva tillsammans

Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

Att leva i närområdet

Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen

Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Att undersöka verkligheten

Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Teknik

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
    analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Teknik åk 1-3

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.

Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.

Teknik, människa, samhälle och miljö

Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.

Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.

Teknik åk 4-6

Teknik, människa, samhälle och miljö

Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.

Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.

Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.

Samhällskunskap

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
    analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Samhällskunskap åk 1-3

Att leva tillsammans

Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

Att leva i närområdet

Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen

Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Att undersöka verkligheten

Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Samhällskunskap åk 4-6

Individer och gemenskaper

Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Rättigheter och rättsskipning

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Samhällsresurser och fördelning

Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.