Bellevuegårdens historia

Visste du att Bellevue betyder vacker utsikt på franska? Bellevuegården har fått sitt namn från lantegendomen Bellevue som ligger i områdets västra del, se bilden ovan.

Före 1965:

I början av 1800-talet köptes lantegendomen Bellevue av Lorens Kockum (svärson till Frans Suell). Den mangårdsbyggnad som än idag existerar tillkom på 1800-talet efter en stor brand. Av gårdens ekonomibyggnader kvarstår bara en. Mangårdsbyggnaden renoverades på 1980-talet.

1908 hade västra delen av området redan planerats som en del av Bellevue villastad. Men det var inte förrän i början på 1960-talet man började bygga villor och radhus. Den östra delen av området avsattes för flerbostadshus i 1956-års generalplan, men först under 1970-talet kom marken på östra delen att bebyggas.

Trots det centrala läget var Bellevuegården ett av de sista områdena som bebyggdes med flerbostadshus under miljonprogrammet. 1965 antogs en stadsplan med fjorton femvånings bostadshus i en strikt gruppering. Planen kom aldrig att utföras och 1968 gjordes en ny stadsplan av stadsplanechefen Gabriel Winge och arkitekten A Malmsten. Nu ville man åstadkomma en mer varierad bebyggelse med bostadshus i tre, sex och nio våningar och butiks- och kontorsbyggnader av varierande höjd. Husens placering var inte fixerad.

Husen på den östra sidan av Lorensborgsgatan ritades 1968 med betongelement som fasadmaterial på niovåningshusen och rött tegel på sexvåningshusen, en fasadkombination som då uppfördes till exempel på Lindängen. Det kom dock att dröja en bit in på 1970-talet innan det blev aktuellt att bygga husen, vilka då istället fick gult tegel i fasaderna. Planlösningarna från 1968 bibehölls dock. Källa: Riksantikvarieämbetet

Bellevuegården börjar byggas 1972:

Bellevuegården 1973:

Bellevuegården 1976:

Om arkitekturen:

1. Flerbostadshus: Husen är flerbostadshus i tre, sex och nio våningar, vilket var typiskt för miljonprogrammet.
2. Material och färger: Fasaderna är ofta klädda i gult tegel med mörkbruna trädetaljer, vilket ger en enhetlig och igenkännbar stil.
3. Placering: Byggnaderna är rättvinkligt placerade med entréer vända mot gårdarna, vilket skapar en känsla av gemenskap och tillgång till gröna ytor.
4. Burspråk: Vissa av husen har burspråk, vilket var ovanligt under 1960-talet men blev mer populärt under 1970-talet.
5. Gröna ytor: Området är planerat med stora gröna gårdar och parker, vilket ger en känsla av öppenhet och tillgång till naturen.

Bellevuegården är ett exempel på hur man under miljonprogrammet försökte skapa funktionella och trivsamma bostadsområden med fokus på både boendemiljö och sociala aspekter.

Sydsvenskan 1974:

Tidningen Arbetet 1974:

I en artikel från 1974 kan vi läsa att en trea på 87 kvadratmeter kostade 819 kronor i månaden. Det motsvarar 6 164 kronor i dagens penningvärde. Ettorna var 22 kvadratmeter och kostade 305 kronor, det motsvarar 2 295 kronor idag.