Den 21 september 2010 arrangerade MKB Fastighets AB ett seminarium på temat uthållig tillväxt. För dig som var där och vill ta del av rapporter och presentationer hittar du materialet här.
Ge oss gärna feedback och förslag på ämnen till nästa tillfälle!
För att ladda ner rapporter/presenationer, högerklicka på länken och välj "spara som..."
Presentation Rikard Jacobsson, PricewaterhouseCoopers
Presentation Jan Haak, Malmö stad
Rapport MKB: Systemsyn och akupunktur för bostadsmarknaden
Karta, MKB bygger (nyproduktion av MKB i Malmö)
Klicka här för att komma till flickr och se bilderna från seminariet
Pressklipp från seminariet: Kvällsposten, Sydsvenskan,Sveriges Radio, Skånska dagbladet
Sonny Modig, VD MKB Fastighets AB, reflekterade i slutet av eftermiddagen över det vi hört och poängterade att MKB vill och måste vara en stark aktör i arbetet med att skapa uthållig tillväxt i Malmö.
Sonny Modig fortsatte att sammanfatta seminariet och menade att det enskilt viktigaste är att se helheten och inte blunda för bostadsmarknadens komplexitet.
- För att få den att fungera på bästa sätt krävs en hel palett av lösningar där nybyggnation är en, öka rörligheten en annan och arbetet med att förbättra hushållens betalningsförmåga ännu en.
Sammanfattning Susanne Rikardsson
Sammanfattning Rikard Jacobsson
Sammanfattning Jan Haak
Susanne Rikardsson, MKB Fastighets AB
Susanne Rikardsson presenterade en rapport som tar upp behovet av systemsyn på bostadsmarknaden i Malmö istället för en fragmentarisk debatt kring frågan.
- Kanske är det så att bostadsmarknaden i Malmö behöver akupunktur, inleder Susanne Rikardsson. Akupunktur ges på ett ställe för att öka flödet, ett flöde som skulle kunna stå för det vi vardagligt kallar flyttkedjor.
Bostadmarknaden i Malmö är i obalans. En obalans som inte kan lösas med enbart nybyggnation. 95 % av individernas bostadsbehov tillgodoses i det befintliga beståndet och det är de övriga 5 procenten som ska kunna efterfråga det som nyproduceras. För att komma till rätta med detta menar MKB i sin rapport att det krävs en helhetssyn på bostadsmarknaden där man ger nya incitament för ökad rörlighet inom alla olika upplåtselseformer.
- Flyttkedjorna fungerar, visar vår undersökning, säger Susanne Rikardsson, men det är trögt.
En kartläggning som MKB gjort av inflyttningen i nyproducerade lägenheter visar att 76 % av de som flyttar in redan bor i Malmö och 2/3 av dem kommer från en hyresrätt.
- Från 1997 till 2009 har flyttfrekvensen sjunkit avsevärt, berättar Susanne Rikardsson, och för att flyttkedjorna ska fungera behöver det se annorlunda ut.
En individ har, och ska ha, olika behov i sitt boende i olika faser av livet och detta bör återspegla sig i rörligheten på bostadsmarknaden. Idag är det tröga flyttkedjor, människor bor kvar länge, trots att familjen fått tillökning eller barnen flyttat hemifrån.
- För att råda bot på obalansen krävs en helhetssyn på bostadsmarknaden i staden, säger Susanne Rikardsson. Om vi tillsammans gör små skillnader i hur vi utnyttjar stadens hela bostadsbestånd kan det få en stor betydelse i utvecklingen på efterfrågan av nya bostäder.
För att påverka rörligheten och efterfrågan på begagnat och nytt så arbetar MKB bland annat med att skapa ny efterfrågan, som med bokalerna och kollektivhuset Trevnaden.
Rikard Jacobsson - PricewaterhouseCoopers
Rikard Jacobsson är senior advisor på PricewaterhouseCoopers och fanns på scen för att berätta om en rapport de tagit fram till MKB Fastighets AB och Malmö stad.
I rapporten görs ett försök att bringa klarhet i behoven och efterfrågan på bostadsmarknaden i Malmö. Alla som bor i Malmö eller flyttar hit har ett behov av tak över huvudet men det är en skillnad i vilka objekt som efterfrågas och vilka som kan efterfrågas. Efterfrågan styrs av vad man kan eller är beredd att betala. Den disponibla inkomsten är ett sätt att se vad en person kan efterfråga på bostadsmarknaden. Under 2009 växte Malmös befolkning med 7374 personer, 5717 av dessa var mellan 20 och 100 år. Av dessa har 1045 personer en disponibel inkomst på minst 120 000 kr per år och 587 personer en disponibel inkomst på minst 160 000 kronor per år. Om den disponibla inkomsten är över 160 000 kronor per år kan en individ troligen efterfråga nyproducerade hyresrätter, är inkomsten under kommer individen endast kunna efterfråga bostad inom det befintliga beståndet.
- Det vill säga om vi producerar 1000 bostäder så är det 587 av dessa som kan efterfrågas direkt av inflyttade, säger Rikard Jacobsson, de resterande lägenheterna kräver flyttkedjor inom befintligt bestånd och från begagnat till nytt för att fyllas. I Malmö har vi trängt ihop oss mer de senaste åren än i Sveriges andra två storstäder.
- För att få till en bostadsmarknad med rätt balans mellan behov och efterfrågan krävs flyttkedjor som fungerar.
Jan Haak - Malmö stad
Jan Haak är Planeringssdirektör på Stadskontoret Malmö stad och fanns på Akvariet för att tala kring Malmö stads arbete med en uthållig tillväxt i staden.
- Malmö står inför stora förändringar. Demografiska och ekonomiska faktorer ställer samhällsorganisationen under stora utmaningar framöver. Under modern tid har två stora demografiska trendbrott skett på bostadsmarknaden i Malmö, inleder Jan Haak. Det första var under gröna vågen mellan 1965 och 75 då 40 000 Malmöbor flyttade från staden, samtidigt som miljonprogrammen färdigställdes.
Det andra trendbrottet befinner vi oss i just nu och som startade under 2000-talet. Malmö har under hela 2000-talet vuxit snabbast bland Sveriges tio största städer, och räknar med att under de närmsta 5 åren öka med ytterligare 34 000 personer, motsvarande ett nytt Vellinge.
Malmös snart 300 000 invånare har en ung befolkning. Drygt hälften är under 35 år. För att klara utmaningarna att behålla en uthållig tillväxt krävs en god ekonomi i staden. Det är den ekonomiska tillväxten med skatteintäkterna som bas som finansierar morgondagens välfärd. Därför är det viktigt att staden skapar så bra förutsättningar som möjligt för Malmöborna, för näringslivet, de som arbetar här och för besökare så att Malmö kan fortsätta vara attraktiv och konkurrenskraftig. För att åstadkomma detta arbetar Malmö stad bla genom ett särskilt åtgärdsprogram för bostadsbyggandet, etableringsfrågor, investeringar i infrastruktur och för att locka riskkapital och nya spännande arrangemang till staden.
- Malmös framtida demografiska utmaning finns i segregations- och integrationsfrågan som kanske den enskilt viktigaste frågan för att skapa en stad med en social hållbarhet, säger Jan Haak. Stadens nya stora kraftsamling heter Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Områdesprogrammen för socialt hållbar utveckling i Malmö beskriver hur den kommunala organisationen ska anta utmaningen att utveckla det sociala hållbarhetsperspektivet som omfattar hela Malmö. I förändringsarbetet sätter vi individen i ett sammanhang - Malmö och grannskappsperspektivet, det handlar alltså förutom om individen också att kombinera frågor om jobb, boende, lärande, trygghet och delaktighet som tillsammans ska knyta ihop Malmö som den mångdimensionella staden både socialt och rumsligt hållbart i framtiden.